du kan bara förstå om jag talar klarspråk:
nej det är just det jag inte gör.
Saker betyder inget då det finns något mellan raderna, inga taneställare... ingenting
Jag hatar klarspråk, komma dit de vill komma... varför? för att du ska förstå, för att du ska må bra?
Så vill inte jag ha framtiden, jag vill ha allt i en puzzeldeckare utan slut, gömda knutar som bara går att finna med sinnens öppna lag.
Varför gör du såhär? varför talar du alltid klarspråk? Hur kan du tänka anorlunda då?
Jag frågar dig som om jag frågade mig själv... då jag skäms över mig själv; För jag öppnar mig så tydligt för dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar